Latinet som internationellt kulturspråk
Latinet var ursprungligen modersmål för ett folk i landskapet Latium i mellersta Italien vid Tiberns nedre lopp, där staden Rom så småningom växte fram. När Roms välde successivt växte i det västra medelhavsområdet, blev latinet antingen modersmål eller ett inlärt andraspråk för alla dem som levde där.
[expand title=”Test”]
När det stora romerska riket upplöstes med början ca 400 e. Kr. i samband med folkvandringarna i Europa, fortsatte latinet att vara flertalets modersmål inom de områden där romarriket funnits, låt vara i förändrad form. Under 800-talet blev det en tydlig skillnad mellan den lärda världens latin vid universiteten och det vardagliga latin som talades av gemene man. Detta vardagslatin övergick i de moderna romanska dotterspråken, bl.a. italienskan, franskan, spanskan, portugisiskan och rumänskan.[/expand]
A. Tidiglån
Ord som porta ‘port’ och camínus ‘kamin’ är latin. Tar vi bort ändelserna låter de som helt svenska ord. Och det finns många andra latinska lånord som vi betraktar som i grunden svenska:
- fenéstra fönster
- tégula tegel
- císta kista
- múrus mur
- frúctus frukt
- díscus tallrik, diskus, disk
- spéculum spegel
- vállum vall
- cellárium källare
Vi uppfattar dessa latinska ord som svenska. Hur kommer det sig? Förklaringen är, att de mycket tidigt har tagits upp i vårt språk. Våra förfäder fick på resor söderut till det romerska riket redan vid floden Rhen lära sig att man kunde leva betydligt bekvämare och elegantare än de gjorde. När de förde hem de okända finesserna, behövde de egna ord för dem, och det lättaste var då att låna de nya orden samtidigt med företeelserna.
B. Kristendomen
På 800-talet nådde kristendomen genom Ansgars och andra missionärers verksamhet upp till Mälardalen och dess utbredning fortsatte. Genom kristendomen kom ett nytt latinskt ordförråd in i svenskan. En viktig verksamhetsgren inom kyrkan var skolan:
- schola skola
- penna penna
- scríbere skriva
- magíster magister
- gymnasium gymnasium
Klosterfolket ägnade sig emellertid även åt annat, nämligen sjukvård och trädgårdsskötsel:
- hospitále hospital (sjukhus)
- pulsus puls
- febris feber
- plantáre plantera
- rosa ros
- lílium lilja
C. Den lärda världens skriftspråk
Även om latinet tidigt övergick i de romanska dotterspråken, förblev det länge undervisningsspråk och den lärda världens skriftspråk i hela Västeuropa, alltså även i Sverige. Man skrev brev, läroböcker samt vetenskaplig och annan litteratur på latin.
Som en följd av bruket av latin som vetenskapens internationella språk ända in på 1800-talet har vi i dag en omfattande latinsk terminologi (med inslag av grekiska) inom åtskilliga vetenskaper, t.ex. inom:
- botanik genom bl.a. Linné (t.ex. víola trícolor styvmorsviol)
- zoologi (t.ex. homo sápiens människan)
- medicin (t.ex. cérebrum hjärna, bronchus luftrör)
- juridik (álibi på annan plats, álias under andra omständigheter)
D. Företagsnamn
I dagens samhälle skapar man fortfarande företagsnamn som hämtas från latinet:
- Anticímex mot vägglus
- Secúritas säkerhet
- Volvo jag rullar
- Ignis eld
- Semper alltid
- Vademécum gå med mig etc.
Alla större europeiska språk har inslag av latin i sitt ordförråd, och nya termer och begrepp inom vetenskap och teknik bildas ständigt på latinsk-grekiskt ordmaterial. Det var mot den bakgrunden som en känd engelsk språkforskare konstaterade:
It is a mistake to speak of Latin as a dead language, it has merely ceased to be mortal!
Vid foten av Spanska trappan i Rom finns Fontana della Barcaccia (Den läckande båtens fontän) från 1627. Dess vatten kommer från den restaurerade Acqua Vergine Antica, en akvedukt som går tillbaka till Aqua Virgo som anlades av kejsar Augustus svärson Agrippa år 22 f.Kr